Blommor? Jag?

Nu har alla mina vackra blommor på balkongen total-kapitulerat. Som om de dragit en stor suck och gett upp. Jag antar att jag får skylla mig själv. Jag visste ju att jag skulle vattna varje (eller i nödfall varannan) dag, att jag skulle plocka bort torkade blommor och ge dem växtnäring men jag orkade bara inte. Mamma säger att blom-intresset kommer med åren. Jo visst, vi får väl hoppas på det. Så fort jag kommer i närheten av en planta så dör den. Den begår hellre självmord än att vara i mitt våld. Matlagning? Jo tack. Städning? Proffesionell. Men blommor? Usch.


Nåväl. Om x antal år kanske det är jag som påtar i trädgården med gröna fingrar. Svårt att tro nu bara med tanke på synen av mina balkonglådor. Stackars satar.