Ibland blir det bara tokigt vol 2

Here I go again. Gissa vad jag gjorde imorse? Jo här kommer storyn...

Gick till jobbet som vanligt vid halv sex, jobbade på och vid halv nio ropas mitt namn ut i högtalaren, att jag ska bege mig till informationen, för där väntar telefonsamtal. "Jaha vad är det nu då?" tänker jag.

Det visar sig vara min sambo. En mycket stressad sådan.

"Du har låst in mig. Jag kommer inte ut ur lägenheten".

Jag fattar noll.

Han förklarar att eftersom jag låst säkerhetslåset (dvs "överlåset"... undre i vårt fall), som inte går att låsa upp inifrån utan nycklar...och hans nycklar olyckligtvis ligger kvar i min väska sedan gårdagens biobesök, så kommer han alltså inte ut ur sitt eget hem. Great! Han börjar vid detta ögonblick jobba om 20 minuter. Vad göra?

Jo klantarslet själv får gå med svansen mellan benen upp till högsta chefen, förklara läget, och be att få låna firmabilen. Åh vad han garvade!

"Är det okej om vi retas med dig ett par dagar?" garvade han... tur att man har en chef med humor :)

Nåväl, iväg i Maxibilen bär det... tur att jag bor nära... för att släppa lös min stackars sambo. Ja, så kan det gå... Och han som tjatat en miljon gånger på mig att inte låsa säkerhetslåset! Jag är inte bara klantig...dessutom har jag alzheimers. Ingen bra kombination.

Jul, jul...

Efter två dagars julfrossande i form av glögg, knäck, julpysslande och pyntande så kunde jag inte längta mer efter julen! Jag längtar verkligen efter att få umgås med familjen och Jesper, äta god julmat, se på Kalle och lyssna på julmusik. Ska dessutom försöka mig på att koka knäck... hrrm, hoppas det inte går som för Sunes pappa Rudolf i Sunes jul... herregud... mitt tips är att söka på "Julbaket" på You Tube och få ett riktigt gott skratt. Så hysteriskt roligt!


Rudolf: "Älskling, i år tar jag knäcken."
Karin: "På oss alla..."


Och därefter följer hysterin!

Små ord av kärlek

"Jag vill leva med dig"

sa han helt plötsligt, och jag tittade förvånat upp från mitt pappersletande.

"Ja, jag vill verkligen leva mitt liv med dig. Jag kan se oss om 40 år också, när du springer omkring och letar efter ett viktigt papper. Åh vad jag älskar dig".



Mitt hjärta smälte. (Tack för du lyser upp min värld Jesper.)

Jag vill aldrig bliva stur

Att bli vuxen är spännande och roligt. Att flytta hemifrån, börja ta ansvar över sitt eget liv är något de flesta längtar efter. Eller?

Att bli vuxen innebär ju också en hel del tråkiga och jobbiga saker. Jag får ångest bara jag tänker på ordet försäkring till exempel. Som att inte matlagning och räkningar var nog? Nej, då ska man ha koll på pensionsförsäkring, hemförsäkring, grupplivsförsäkring och Fan och hans moster. Finns det inte nån liten snäll tant man kan vända sig till som berättar hur man gör? Oberoende av alla försäkringsbolag som lovar en massa saker och låga avgifter hit eller dit.

Gaaah ibland vill man bara bli fem år igen, då ens största problem var att hitta matchande plastskor till Barbiedockans rosa klänning med paljetter på...

?

Ibland snurrar världen fortare än vad den borde. Ibland händer det så mycket att man inte riktigt orkar med. Denna höst har varit en sådan höst. Då allt helt enkelt blivit för mycket.

Men vi människor är ju så bra på att låtsas också. På att kämpa och ge sken av att allt är bra. Är det verkligen nyttigt? Man går till jobbet fast man har feber, man ler fast själen gråter och man är i ständig rörelse fast kroppen egentligen inte orkar.

Till slut så stupar man. En ångestattack, och sen är det liksom bara över. Krafterna är som bortspolade och det enda man förmår sig att göra är att gråta, sova, och gråta lite till. Sen att man dessutom får influensa på köpet kanske är lika bra. För då måste man ju vila. För en gångs skull.

Och egentligen, varför är det bara fysiska åkommor som får en att stanna upp? Måste man få influensa, bryta ett ben eller få halsfluss för att tillåta sig själv att säga Nej? Räcker det inte med ett sprucket hjärta, en skadad själ eller en hjärna som bara vill stänga av?

Vi måste bli bättre på att säga ifrån, så är det bara. För vad gör det om hundra år att vi stannade hemma en vecka från jobbet?

money money money

Idag har vi vaccinerat oss. Jäklar i min lilla låda vad dyrt det är. 1000 spänn kastades i väg, bara idag. Wooah hur ska detta sluta? :S

Ibland blir det bara tokigt

Så kom jag hem igår kväll, visserligen efter en supermysig kväll hos Jessica, men lite deppig eftersom vi ägnat sista timmen åt att diskutera allt som är negativt med vårt jobb. (Jag lovar, vissa kunder är bara ute efter att klaga, och trots att man har en proffessionell fasad så etsar det sig fast inombords).

Jag ville då bota min söndagsångest med lite god smoothie och en bra film med Jesper, men när ska jag ta av locket på ananaskonservburken så lyckas jag snitta upp ett djupt sår i höger pekfinger. Jag storbölar medan blodet vägrar sluta rinna, Jesper har panik eftersom han inte kan hitta plåster och allt är bara allmänt kaos. Men det löste sig till sist. Jesper hittade plåstrena i min nessecär (som jag glömt bort att jag lagt där), vi lyckas tillslut få stopp på blodflödet och kvällen blir ändå mysig framför en spännande Beckfilm.

Så kan det gå. Och idag känns det ändå helt ok att gå till jobbet...

Gryning

När man cyklar så tidigt som halv sex till jobbet känns det som om man är uppe mitt i natten. Himlen är stjärnklar, luften iskall och härom veckan såg jag en räv springa över en äng, i ett tappert försök att dölja sig i mörkret. Stackarn blev nog rädd när jag kom där med mitt åbäke till cykel och lyste på honom med lampan.

Ändå tycker jag att det är skönt att börja klockan sex. Man får jobba snabbt och ifred, inga kunder som vill ha hjälp, och framför allt får man sluta tidigt. Så nu har jag hela eftermiddagen på mig att göra vad jag vill. Måste städa...

Frukostmöte

Jesper vann filmfejden i måndags, vilket innebär att jag har en film innestående. Mohaha!

En mysig ledig dag igår, var det. Svampplockning med mamma och sedan middag hos Lina i Bro. Tur att jag hade bil... Bro är ju annars helt hysteriskt jobbigt att ta sig till från Norrort.

Jag har också tagit mitt "umgåsande" med vänner till en lite vuxnare nivå. Vi träffas och äter frukost. Det var jag som startade trenden i och med min brunch, och efter det har inte bara jag, utan flera vänner, träffats och ätit frukost ihop. (Dvs att man faktiskt åker över till varandra på morgonen, inte vaknar hos varandra, bakis, efter en fyllekväll) Vuxenpoäng! :)

Nu ska jag och Åsa bege oss iväg till Sofia... och by the way har min syster tagit körkort!! Jag är så stolt och glad!

Oense

Varför är man som sambos aldrig sugen på att titta på samma sorts film samtidigt? När jag är sugen på något lättsmält och trevligt är inte Jesper det, och ikväll ville han kolla på tecknat medan jag föredrog Beck. Nåväl, det är väl det som är charmen med att bo ihop. Man kompletterar varann.

Ny vecka

Jaha då var det måndag igen då. Visserligen skönt med sovmorgon till klockan ett, men ändå... usch vad de lediga helgerna rusar iväg!

Helgen var verkligen välbehövligt skön efter en ganska så konstig vecka. Både med totala bottennapp och härliga höjdpunkter. Saker från det förflutna poppade upp med mer eller mindre obehagliga överraskningar, näsan var snuvig och halsen gjorde ont. Men jag hann också vara med om en hel del trevligt. Jag och Jesper firade 4 år tillsammans, jag blev sminkad av Make Up Store på Åhléns, träffade Lina för en välbehövlig pratstund, såg Sound of Music med mamma och systern på Göta Lejon, åt tapas med tjejerna, picnicade i Drottningholm och fikade med ansikten man ser alldeles för sällan. Dessutom fick jag DubbelBingo (både hörn och rad) på BingoLotto-kvällen hos Jessica igår. Flyt!

Så nu väntar en ny vecka med mycket jobb och massor att planera. Måste träna inför resan känner jag. Annars kommer min kropp aldrig klara av att leva ryggsäcksliv i 4 månader. Gud, det börjar dra ihop sig för vaccinering snart... och reseförsäkring, och hitta någon som kan hyra lägenheten och... gaah inte undra på att man inte kan sova på nätterna! :P

?

Jag mår illa. Jag blir så trött. Det droppas citat, låttexter och svängs med fina ord och välkomponerande meningar. Men sen då? Bakom allt dravel? Vad gömmer sig där? Där gömmer sig någon som jag för längesedan gav upp hoppet om. Som jag försökt ge nya chanser hela tiden, tyckt synd om, förlåtit, men ändå, i slutändan, blivit sviken av. Om och om igen. Till slut kommer man till en punkt då man inte orkar mer. Då man drämmer iväg något elakt, som man inte borde sagt, men som kom rakt ur hjärtat.





Det var som om världen rasade under mina fötter. Allt det jag trott på bara vände mig ryggen. Och jag erkänner, jag är inte starkare idag. Men jag kan se på det med andra ögon. Se det patetiska som gömmer sig bakom alla dessa ord. Som Den elaka styvmodern på maskerad. I Jesus kläder. Vem är det du försöker lura?

Måndag

Ikväll får jag tillbaka min mobiltelefon... bara några timmar kvar! Ska ändå jobba mellan 13 och 21, och det är totalt mobilförbud i "Big Brother-huset", som jag så käckt kallar min arbetsplats.

Imorgon ska jag få lära mig hur man sminkar sig. På riktigt. Jag fick en sminkkurs på Make Up Store av mina sötnosar på jobbet i 20-årspresent, och den ska utnyttjas imorgon. Jag kanske får en total AHA-upplevelse och inser att "Herregud! Har jag gått runt i alla dessa år och sett ut så här?!" Så nu ska det bli ordning och reda på fejset.

Igår kväll satt tre tjejer i 20-års åldern bänkade framför TV:n med snickers och ostkrokar (=ostbågar... måste skriva så att Övikstjejer som Anna förstår...) och spelade Bingo Lotto. Så numera utser jag mig, Jessica och Anna till förtidspensionärer. Vart var det nu jag ställde min rullator?

"Hej du har kommit till IQ-svar som tillhör..."

Jag mitt klantiga as lyckades glömma min mobil i Jespers pappas bil igår kväll. Så nu ligger den avstängd någonstans i Saltsjöbaden. Vill ni kontakta mig gör ni det antingen genom min personliga sekreterare (som jag inte anställt än...), Jespers mobil eller också väntar ni till söndagkväll. Gaaahh! Jag blir tokig! Gillar inte att vara icke available. Särskilt inte eftersom vi inte har någon hemtelefon.

Nu ska vi äta tacos och kolla på film. Behöver lite lugn och ro efter ett mördarpass med halsont och snuvig näsa på jobbet. Ska bara snyta ut min hjärna först.

Bakläxa!

Det är så ironiskt. I ett av de första inläggen jag puplicerade här på Blogspot lovade jag, i princip, att inte blogga lika sporadiskt som jag gjorde i min förra blogg, på blogg.se. Men! Jag har ju inte förändrats ett dugg. Jag tröttnade. Så som jag brukar tröttna på saker jag sysselsätter mig med. Som träning tex. Vilket skämt! Ena månaden är jag ute och springer och styrketränar flera gånger i veckan, kombinerat med nyttig mat och godisförbud. Andra månaden är jag en total katastrof. Då jag mycket hellre kollar på TV och käkar godis. Periodare? Å jo. När det gäller bloggen får jag väl helt enkelt skylla på jobbet, FaceBook eller mina fantastiska polare som jag hellre hänger med än delar med mig av tankar och känslor i en blogg. Här blir allt så krystat. Tangenter kan aldrig ersätta kroppsspråk, ett par ögons djup eller en förstående blick från en som verkligen lyssnar.

But here I go again! Och bloggar. Kanske ska uppdatera er lite? Jobbar på som vanligt, fast nu med mer ansvar och inflytande. Ringen glittar på fingret och gör mig barnsligt lycklig så fort jag får en glimt av den. Att en runt metallpryl återigen kan förvandla mig till en fnittrig och nykär liten flicka. Och Sverige lär sakna oss i vår. Iallafall mamma. Den 15 januari går planet ner till Kuala Lunpur, och vi kommer inte hem igen förrän 14 maj. Då har vi skaffat oss minnen från Vietnam, Cambodja, Malaysia, Thailand, Australien, Fijiöarna och Los Angeles. Det bubblar i mig så mycket att jag vill hoppa, jubla och krama alla i hela världen på en gång! VI SKA ÅKA JORDEN RUNT!!!!

Nu ska jag återgå till mitt "umgåsande" med Åsa. Kolla vem som kommer vidare i Idol, äta lite mer choklad och dricka lite mer te.

På återseende! (Ska iallafall försöka...)

Lördag

Skönt med sovmorgon på en lördag! Jobbar 12-20 idag, vilket innebär 100% OB hela dagen! Därför känns det helt klart värt det.

Nu har skatteåterbäringen kommit också. Äntligen! Nu har jag 3600 kr att inreda vårt hem för. Kommer räcka en bit på vägen iallafall. Lovely!

10-19

Fick massor gjort i helgen, men ändå tog den slut så fort. Så fort. Cyklar till jobbet om tio minuter, jobbar mitt absoluta hat-pass idag: 10-19. Visst, det blir ju åtta timmars arbetsdag, om man räknar bort en timmes rast, men då är jag mycket hellre där från 7-16, eller 8-17. Jag menar, 10-19, det blir ingen direkt sovmorgon och när man kommer hem vid halv åtta har ju hela eftermiddagen och halva kvällen gått. Det blir middag och sedan stupa i säng. Kul. Verlkligen.

Back to business

Hemma igen, från ett soligt och fantastiskt Spanien, till ett faktiskt soligt Sverige också. Kanske inte idag, men igår var det ju pangväder. Direkt till stranden med Jesper för att förlänga semesterkänslan. Idag gör det ingenting att det är grått, börjar ändå jobba om en timme. Första dagen efter semestern. Känns lite segt, men som Nelly Furtado sjunger "all good things come to an end". Är väl bara att bita i det sura äpplet och köra igång. Känns ändå helt ok.

En summering av Spanienresan kommer lite senare, men för att sammanfatta den kort: Varm som sjutton, lite galen och verkligen välbehövlig!

Myggjävlar

Sitter hemma hos Åsa i hennes freeescha Solnalägenhet och dricker vin. Snart ska vi till en bar vid det trevliga namnet Rabarber. Somrigt!

Spenderade natten i tält ute i skärgården med Jesper, hans pappa och pappans kvinna. (Flickvän låter så dumt när de är 50+). Mycket mysigt, förutom de förbannade smådjävlarna till mygg. Jag har fått så groteskt stora och hysteriskt många myggbett på främst låren och rumpan att de ser ut som något slags underliga (och extremt osexiga) celluliter. Snyggt! Inte.

Nåväl. Det är ju iallafall sommar och på lördag drar jag till La España!

Halmstad<3

Nyss hemkommen från Halmstad. Eller ja, nyss och nyss, ett par timmar sedan. Det har varit helt underbart! Mycket sol, lite bad faktiskt, go-cart (hade aldrig provat innan... definitivt inget för mig...), 3 par inköpta skor att utöka skogarderoben med, massa kul (men kanske onödig) shopping i Ullared, pizza på stranden på kvällen och mysmysmys. Nu väntar en vecka hemma, startar med en partykväll med Anna Sjögren & Co ikväll, inflyttningsfest hos Matilda imorrn och sedan hinna med en massa kompisar samt en båttur ut i skärgården med Jesper, hans pappa, bror mm. Sedan, på lördag om en vecka - Spanien!! Som jag längtar.



Numera ringmärkt är man också. Elva diamanter, vitt guld. Slå det? ;)

Bara liiiite till....

Nio arbetstimmar ska överlevas, sedan SEMESTER!

Inga frågvisa kunder, stress, övervakande chefer, tungt släpande och fixande - bara lugn och ro. Vill jag ligga på stranden med en bok en hel dag, då gör jag det. Och hör sen.

Halmstad imorrn. Byebye babes.

Internetstrul + packningsångest

Nu har det blivit något rejält fucked-up med vår dator. Alla bokmärken jag någonsin sparat på Internet är total-borta. Jag kan bara inte tro att det är sant. Jag hade huur många länkar som helst till minnesvärda hemsidor och bloggar som jag ville gå tillbaka till då och då. Visst, inget stort problem om man jämför med typ växthuseffekten, men fasligt irriterande.



Nu ligger en stor hög med kläder, skor, skärp och väskor på köksbordet och väntar på att bli rensad. Det är alla "potentiella" plagg som kanske ska få följa med till Halmstad. Problemet är bara att jag vill ta med mig precis allt, plus alla andra kläder, skor och accessoarer jag har i min klädkammare. Men min sambo skulle få spel om han såg alla grejer jag vill packa ner... Beslutsångest. Vilka skor kan jag tänkas behöva? Måste man ha med sig 7 olika klänningar och lika många par shorts? Jag är en packnings-katastrof. Det är bara att inse det.

Congratulations and celebrations!

Wohoo Cosmos for everyone! Detta är det hundrade inlägget som skrivs i min blogg! Inte illa pinkat va?



Nu ska jag iväg till jobbet och göra min plikt i samhället. Iallafall i 4 dagar till. Sen har jag semester!!!!!!

Miss Ronaldinho

Efter kvällens match kan jag konstatera att jag faktiskt inte är så värdelös på fotboll. Jag tacklades i närkamper, jag kastade mig på gräset efter bollen och jag gjorde tre(!) mål. (Visserligen kanske inte så snygga, men vadå bollen gick in...) Och vårt lag vann! Vi hade tur med vädret också. Precis när jag hade satt det sista (och avgörande) målet så började det ösregna. När jag kom hem var jag så blöt att jag lika gärna kunnat ha slängt mig i en pool.

Träningsverk imorrn då. Banne mig.

En riktigt bra dag, faktiskt

Trots att jag försov mig imorse (skulle gått upp sex och åkt hemifrån 20 över sju....vaknade klockan sju och hade 20 minuter på mig) så har jag varit i mitt esse idag. Fått massor gjort på jobbet, varit på superbra humör och tiden har bara runnit iväg. Gillar verkligen såna dagar. Inte ens spöregnet på cykelfärden hem fick mig att tappa humöret. Ska snart iväg till Sjögrens för att fika med Anna och Maria. Därefter kanske det blir fotboll... har ingen lust att springa och sparka boll i spöregn och lervälling. Men vi får se.


Bye bye babies.

A sign

När jag kom till jobbet imorse och loggade in mig i kassan så slog den just i denna sekund över till 07.07. Jag hoppade och nästan skrek till min kollega:

"Helena KOLLA! Den är 07-07-07 kl 07.07!!!!"


R E S P E C T eller vad??? Jag är coolast i hela vida världen.




(i övriga fall sög min dag... fucking idiotkunder)

Beckham nästa!

På söndag ska jag, observera jag, spela fotboll. Det är ett gäng på jobbet som dragit ihop folk att spela fotboll på söndagkvällar under sommaren och innebandy på vinterhalvåret (undrar hur många gånger det seriöst kommer bli) och jag har anmält mig. Herregud, vad har jag gett mig in på? Innebandy ok, men fotboll. Värdelös är nästan milt uttryckt.




Men jag är fanimig modig.

Dagen efter...

Vilken helkväll. Det som bara skulle bli "en öl efter jobbet" utvecklades till vin, shottar och shaka loss totalt. Halv sex imorse kröp jag ner i sängen hos Jesper, efter att ha tagit första tåget hem. Fy satan att det inte går några nattbussar vid bra tider på onsdagar. Det är ju ändå sommar!




Måste bara delge ett underbart citat jag fick höra igår när jag jobbade. Jag höll på att fronta tandkrämshyllan som ligger i närheten av Damhygien då en familj bestående av mamma och tre barn kom in. Mamman plockade på sig ett paket bindor då sonen, ca 4 år, utbrister:
"Nu ska mamma köpa blöjor, för hon har blivit en bebis igen! Vilka mini-blöjor mamma!"
Det förgyllde min jobbkväll. Så grymt sött.

Snart så!

Jag längtar så jag dööör till semestern. Nu är det bara 11 dagar kvar... (varav 7 arbetsdagar...) kej rå kanske inte så jobbigt...




Men ändå.

Midsommar

Trött som en gnu kom jag och Sofia hem efter matinhandlingen efter jobbet och skulle tagga till inför kvällen hos Anna. 12-14 personer skulle vi bli sammanlagt och vi såg fram emot en riktigt trevlig kväll. Det blev det också! Vi åt i flera timmar, först lite snacks och vattenmelon, sedan sill och nubbe för sakens skull, därefter grillspett med färskpotatis och avslutningsvis glass med chokladsås och jordgubbar. Ordet mätt är inte ens närheten av vad vi kände oss. När det var dags för förflyttning in till vardagsrummet för att spela SingStar var jag så trött att jag knappt orkade hålla ögonen öppna. En djävulsk vecka på jobbet och lite sömn tog ut sin hämnd på mig. Men det var ändå en riktigt lyckad kväll, trots att jag gärna är ledig nästa års midsommarafton.


Smakprov:




1. Jag med ett psycholeende och Sofia. 2. Världens sötaste Anna. 3. Alltid lika glad - CarlJohan. 4. Jim, Nathalie och Sofia. 5. Jag och bästaste Elin. 6. Supersöt puss! 7. Stefan, CJ och Jim. 8. Malin och Tora. 9. Sofia, jag och Elin. 10. Vickan och Anna. 11. Jag, Sofia och Åsa. 12. Singstar!

Sverigeväder

Vinet inhandlat. Håret nyklippt. Ready for midsommar. Nu hoppas vi bara på vädret!! Ständigt detta väder alltså...

Måttligt intresserad?

Jag och Jesper var oense om det verkligen finns en verbform av ordet "telepati", dvs "att telepatera".

Jag: Klart att ordet telepatera finns. Hörru! Jag hade faktiskt MVG i svenska A, B och C. Vad hade Du för betyg i svenska älskling?
Jesper: Kanske VG.... eller G...
Jag: Det är inte för att du är osmart som du fick låga betyg. Det är för att du var oengagerad.
Jesper: Jag vet. Jag kommer aldrig att få användning av det där. Jag vet inte ens vad det heter... typ konsonanter och prostantiv.
Jag: Prostantiv?
Jesper: Ja... konsonanter och protestanter och...

Ett tecken från Gud

Jag: Vilken är den coolaste kändisen du nånsin sett IRL?
Jesper: Asså jag har ju träffat landslaget. Det var fett coolt.
Jag: Asså min kändis som jag sett, slår ALLT, alltså ALLA kändisar som nån nånsin sett.
Jesper: Det var Arne Weise va?
Jag: Ja, tänk dig ARNE WEISE! Asså Arne Weise är en klass för sig. Det är precis som att se Jesus på gatan!

Girlsgirlsgirls

Tjejkvällen hos Sofia K igår var mycket trevlig! Här är ett litet smakprov:










1. Sofia V och Sophie. 2. Födelsedagsbarnet och Klara. 3. Jag och Sofia E. 4 Sofia öppnar presenter! 5. Emelie spanar in kylskåpsmagneter. 6. Åsa och Johanna

Sådärja, en hemlighet avslöjad

Today is officially the day when I threw up at my job.




Kändes på något sätt lättare att skriva det på engelska. Allt går lättare att säga på engelska. På svenska blir allt så töntigt och naket. Men nu har man gjort det också. Gråtit? Check! Asgarvat? Check! Gjort bort sig? Check! Och nu spytt. Check!




Och nej, för alla som ens tänkte tanken: jag är inte gravid. (inte bakis för den delen heller. Måste ätit nåt dåligt...och förlåt till alla er som var tvungna att gå till badrummet och spy själva efter detta inlägg. Kom tillbaka snälla! Överge mig inte.)

Me love

Det är tur att man har bra vänner. Som kommer över till en när man egentligen skulle åkt in till söder, men inte orkar. Åsa och SofiaE - ni är oslagbara. Jag älskar verkligen er.

Not-sleeping Beauty

Är.För.Pigg.För.Att.Sova.Vill.Inte




Börjar nio imorrn bitti. Slutade nio ikväll. Ingen bra kombo.

Virrpanna

Min pojkvän fick en seriös allergisk reaktion igår i kombination med svår soleksem. Efter en natt på akuten låg han hemma hela dagen, omtöcknad och "drogad" efter medicinerna. Jag, som glömde min mobiltelefon hemma, var på IKEA och behövde få tag i ett nummer. Jag ringde från en väns mobil och så här lät konversationen:

Jag: Hej Älskling! Du, jag glömde min mobil hemma och behöver ha Åsas nummer. Kan du ge mig det?
Han: (Lång paus) Klockan är 12.22
Jag: Nej älskling, klockan är halv elva, och jag frågade inte vad klockan var. Kan jag få Åsas nummer?
Han: (Ännu längre paus) Jaha... men...
Jag: Kan du vara snäll och ge mig Åsas nummer, jag har papper och penna. Du har hennes nummer.
Han: Men jag kan inte hitta min mobil!
Jag: Men alltså du håller i mobilen. Du pratar med mig i din mobil.
Han: (Världens längsta paus) Ok... "070..."



Borta eller vad?

Blommor? Jag?

Nu har alla mina vackra blommor på balkongen total-kapitulerat. Som om de dragit en stor suck och gett upp. Jag antar att jag får skylla mig själv. Jag visste ju att jag skulle vattna varje (eller i nödfall varannan) dag, att jag skulle plocka bort torkade blommor och ge dem växtnäring men jag orkade bara inte. Mamma säger att blom-intresset kommer med åren. Jo visst, vi får väl hoppas på det. Så fort jag kommer i närheten av en planta så dör den. Den begår hellre självmord än att vara i mitt våld. Matlagning? Jo tack. Städning? Proffesionell. Men blommor? Usch.


Nåväl. Om x antal år kanske det är jag som påtar i trädgården med gröna fingrar. Svårt att tro nu bara med tanke på synen av mina balkonglådor. Stackars satar.

Thank God it's monday (tomorrow)

Bara så att alla vet så råkade jag nyss ha sönder en tallrik.







Det var min tredje den här veckan.

Varmt

I AM SOOO HOT!

seriöst, det är sommar!

Små ord

När vi var små hängde en tavla hemma hos våra kusiner med följande text inbroderad:

Lär dig livets stora gåta
Älska
Glömma
Och förlåta

Det är först nu jag inser innerbörden av dessa ord. Det är svårt att glömma, det kan vara svårt att förlåta, men det är viktigt att man är beredd att göra det. Så att man kan älska. På riktigt.

Sunday

Jag gjorde faktiskt något av dagen igår iallfall. Efter att jag publicerat senaste blogginlägget stack jag ut och sprang en runda medan lakanen blev rena i tvättmaskinen. På kvällen var det mysig middag hos Johanna, vi pratade, åt god mat och spelade Rappa Kalja, riktigt riktigt skoj! Nu ska jag iväg och fika i Bergianska trädgården med mamma, mormor och Ove.

See ya Sun!

Jo, tjena

Hade ställt klockan på strax innan nio imorse för att gå upp, tvätta och helt enkelt ta tag i dagen. Up my ass! När klockan var elva lyckades jag äntligen kräla ur sängen, helt död, och nu när klockan är ett har jag lyckats slänga in en enda omgång tvätt i maskinen. Jag som skulle vara klar vid det här laget! Och fint väder är det också. Vadå ångestframkallande?

AGHAGAGAHG

JAG DÖÖÖÖÖR. JAG AVLIDER. JAG KAPITULERAR!

Jag står inte ut med Talang 2007 längre. Det är så fruktansvärt pinsamt så det inte är sant. Talangerna är skitgrymma, men allt annat suger. Peppe Eng grodar sig hela tiden, Bert Karlsson har ingen aning om vad som är talangfullt eller inte, Hanna har en påfågel på sig och Tobbe försöker se intelligent ut i sina glasögon. Varför?!


Alltså jag klättar på väggarna av pinsamhet. Som jag gjorde i första uttagningarna av Idol när allt skrot och korn visades. Jag mår seriöst psykiskt dåligt och mitt hjärta klarar inte mer.


Begrav mig.

Wonderful!

Freeeeedag. Aaah härliga underbara känsla. Hade det varit förra fredagen hade det inte varit lika skönt, för då hade jag jobbat i helgen, men nu, NU är jag ledig. Imorrn ska jag tvätta. Skittråkigt visserligen, men har man mycket kläder får man skylla sig själv. På kvällen blir det grillkväll hos Johanna och på söndag kanske det blir Skansen. Vi får se. Huvudsaken är att jag är superledig.



Ha en trevlig helg! Nu ska jag spana in min "om-jag-var-12-år-pojkvän" i Talang 2007. BabyBang. =)

To hot?

"Mår du bra temperaturmässigt?"





(Istället för att fråga, "Fryser du?" eller dylikt. Jag ska då alltid krångla till det...)

Dagens visdomsord:

Cykla aldrig hem med en pumptvål du nyss köpt. Det kan resultera i att matkassen du hängt på styret slår i cyklen så att det går hål i påsen och själva pumpen på tvålen går av. Du upptäcker dock detta när du kommer hem och ska använda den nya tvålen, som naturligtvis är alldeles värdelös eftersom du måste hälla ut tvålen ur flaskan istället. Gör bara inte så. Snälla.

Järfälla?

Ibland är jag bara löjligt förvirrad. Skulle idag försöka förklara för min kära mor som jag hälsade på idag, Mors Dag till ära, och min syster och hennes kompis Maria var familjen X eventuellt skulle flytta, och så här lät det:

Jag: "Dom ska flytta till Järfälla"
Maria: "Men där bor ju jag!"
Jag: "Neeej vänta, inte Järfälla... det ligger åt andra hållet..."
(Övriga personer gissar på olika kommuner i Stockholms län)
Jag: "Mamma, vad det hette den där kommunen min gamla klasskompis S flyttade till?"
Mamma: "Åkersberga?"
Jag: "Jaa.. asså det ligger typ vid Åkersberga... och det låter som det första stället jag sa, men som jag inte kommer ihåg vad det heter nu..."
Maria: "Järfälla?"
Jag: "Ja.. det låter typ som Järfälla..."


Saken är den att när jag nu frågade min vän i familjen X nu, så var det definitivt inte Järfälla. Inte en bokstav rätt. Men men... :)

Den där Anna

Jag har gått och skaffat mig en idol. Anna heter hon och är, hör och häpna, faktiskt någon procent knasigare än vad jag själv är. De senaste två dagarna har hon lyckats droppa två helt underbara citat som jag bara måste dela med mig av:

Citat 1.
Anna och jag sitter halvt döda i lunchrummet på Maxi, klockan är sju på kvällen, och vi är helt slut och hyperfnittriga. Anna får något klurigt i blicken och säger sedan:
- Man kallar folk för babian alldeles för sällan. Babian är ju ett gulligt ord. Josse, kan inte vi börja kalla folk för babian lite oftare?
Jag: (Oförmögen att svara eftersom jag ligger dubbelvikt över bordet och asgarvar)


Citat 2.
Igår kväll drog jag med Anna på Rudbecks musikklassers årliga vårshow. (En för övrigt helt fantaaaastisk show), och innan konserten börjar berättar jag för Anna om incidenten med blåvalen som inträffade för drygt ett år sedan. Jag avslutar historien med att berätta att trots att jag hört hel fel angående längden på blåvalen så är det faktiskt sant att den har ett hjärta lika stort som en personbil och att en människa kan simma i deras aorta. Efter en stund säger Anna:
- Du Josse, man borde göra ett vattenland inuti en blåval! Aortan kan vara vattenrutschkana... ja blodet är ju vattnet såklart, och hjärtat kan vara en... en hoppborg!
Därefter spinner vi vidare så långt det bara tills publiken runt oss förmodligen tycker vi är äckligast i världen.

Men hon är iallafall toppen, den där Anna.

Borden måsten och tvång

Jag har en lista på saker jag verkligen måste göra, men som jag alltid glömmer bort att göra:

- Bränna ner alla bilder jag har på datorn på CD-skivor och framkalla, så att de inte försvinner om datorn kraschar. (Något jag fick fetångra att jag inte gjorde i höstas då vår data kraschade och alla bilder jag någonsin fotat med digitalkamera försvann. Inklusive mina studentbilder...)

- Gå med i facket.

- Köpa nya hörsnäckor till min Ipod så att den inte behöver ligga i en byrålåda och ruttna.

- Göra om sovrummet. Var är min inspiration??!





Sådär ja, nu har jag tillochmed outat mina måsten offentligt, så nu antar jag att det inte finns någon återvändo...

Drömtydare, någon?

Jag drömmer så konstigt om nätterna att jag vaknar alldeles livrädd och kallsvettig.

Igår natt blev jag jagad av vrålhungrig Tyrannosaurus Rex samtidigt som en massa tornados hotade att blåsa iväg med mig.

Och i natt drömde jag att döda, ruttna människor började krypa ut ur speglarna hemma hos mig. Freaky.

Paranoia

"Jag blir så sjukt deprimerad av att läsa nyhetstidningar... Då får jag bara reda på ytterligare sätt som jag kan dö på."






mitt svar på varför jag hellre läser Veckorevyn än Expressen.

En galet rolig dag. Helt enkelt.

Trots att vädergudarna bestämde sig för att ösa ner allt vatten de någonsin samlat på sig i lördags så vart det en riktigt lyckad dag. Vi samlades hemma hos Anna och spelade spel (ingen kunde en enda fråga på TP...) och sedan, när vädret sprack upp promenerade vi ner till Edsviken för kubb, femkamp och grillning. Det var hysteriskt roligt. CJ jonglerade med kubbträn och fick ett i huvudet (därav jacket i pannan), vårt lag "Luxury Tuborg" var skitdåliga på femkamp och Nathalie och Christoffer badade. Helt galet. Kvällen avslutades med att några av oss åkte hem till CJ och körde"Jag har Aldrig", och sedan blev det utgång. Minns väl skapligt mycket... :)

Här nedan kommer ett litet axplock av bilderna:



1. Maria och jag. 2. Trivial Pursuit. "Vaaa vad var frågan?!" 3. Anna och Maria. Sötast på jorden. 4. Jag och supergulliga Jessica. 5. Elin, vacker som få. 6. Matilda, hjärtat. 7. Elisabeth, en riktig sköning. 8. Team Luxury Tuborg. 9. Team 6-1 (eller nåt). 10. Team Carl Johans Slavar (hahahahah) 11. Förfestar-Anna! 12. Annie Lee och jag. (Hon har världens coolaste namn...) 13. Jag och Jessica. Något dragna... 14. Jag har precis ramlat av stolen... hrrm... 15. Me and Mr CJ on the pendeltåååg. 16. För de har blommor i sitt hår...! 17. En till tågbild.


Skulle LÄTT göra om denna dag igen! Lätt.

Let the sunshine in!

Morgondagen blir härlig! Jag hoppas och ber för fint väder för det blir grillning, kubb och brännboll i Hagaparken med några jobbarkompisar. Utgång senare på kvällen. En heldag med andra ord! Synd bara att man är så sjukt beroende av vädret här uppe i Norden...

Har varit på ett fantastiskt bra humör idag. Kanske för att jag är så kär...

Peptalk me, please

Har nyss kommit hem från en trevlig shoppingrunda med Jessica. Få saker får mig att bli så lyrisk som shopping. Dagens fynd: En svart kjol med knappar på framsidan som jag har som "paperbag waist", en denimklänning med hängslen (funderar på att sy på fickor på framsidan...), en supersöt rockigt rutig kortärmad skjorta och ett par svarta strumpbyxor. Hoppas kunna lägga upp lite bilder snart...

Apropå gårdagens inlägg. Efter en härlig promenad där jag rensade tankarna och ett peptalk på telefon med Åsa (hon är oslagbar när det gäller peptalks... vår relation är lite som Mirandas och Carries i Sex&theCity. Hon är den supercoola Miranda med goda råd och jag är den smått neurotiska Carrie som tycks fundera way too much), så gick jag till jobbet, sökte upp min chef och berättade som jag kände. Att jag kört fast. Att jag kände mig otillräcklig. Jag var hysteriskt nervös, men han gav mig precis den vägledning jag behövde. Och avslutade med ett "Det är bara att hojta till!" Ja, så nu ska jag göra det. Om det dyker upp någon mer dum fråga ska jag ställa den. För jag förlorar bara allt på att vara destruktiv. Jag ogillar verkligen destruktivitet. Att göra något åt saker och ting är mer min grej. (Även om det krävs en liten push från min Miranda för att jag ska fatta det...)

Ilsk

Det är något seriöst fel på vår dator. Jesper kommer gå i taket. Och jag håller på att bli galen. #"@*~~#¤ teknik alltså!!!! Jag skrev ner ett blogginlägg på Word igår som jag skulle skriva av här, men eftersom vår dator är totalt dum i huvet så går det ju inte. Aaarrggghh.

Och jag som dessutom jobbar 13-21 idag. Världshistoriens i särklass sämsta tid. Jag har alltid extrem ångest på onsdags förmiddagarna. Inte bara för arbetstiden, utan för arbetsuppgiften. Under tre timmar varje onsdag jobbar jag med glutenfritt (mitt ansvarsområde) och sedan med Hälsa&Skönhet. Det förstnämnda ger mig sådan ångest att det inte är klokt åt det. Jag känner mig vilse, vet inte vad jag ska göra och jag vill bara att de timmarna ska rusa förbi, så att jag knappt märker att de existerar. Det enda jag gör, i princip, är att beställa hem varor, fronta och göra snyggt, vilket egentligen inte är ett dugg svårt. Jag bara förstorar upp allting. Jag har miljoner dumma frågor jag inte vågar ställa. Jag känner alltid att det jag gör inte räcker till. Och när jag kommer med en idé känner jag mig visserligen aldrig motarbetad, men saken är den att det händer ju ingenting. Jag får liksom inte den respons jag behöver. Samtidigt vågar jag ju inte ta mig allt för stor frihet för då kanske jag gör värsta misstaget och... suck, ni hör ju hur jag låter. Ångest är en stor del av min vardag. Jag analyserar allt jag säger, allt jag gör, allt jag inte säger och allt jag inte gör. Jag kan älta en grej jag gjort i ett halvår. Minst. Tänka på det flera flera gånger om dagen och drabbas av panik. Och det är alltid skitsaker. Jag vet inte vad jag ska göra.. jag vill bara sluta grubbla någon gång. Jag vill hoppa ut ur min hjärna en liten stund, ibland. För att få lite andrum.


Och jag ställer alltid samma fråga till mig själv: Är det värt det?

En fristad

Sitter hemma hos mamma och pappa och bloggar. Trivs verkligen bra här. Det är massor av folk som kommer och går hela tiden, man hör alltid någon som pratar, skrattar, slamrar med något eller sjunger. Det har aldrig varit några hämningar här. Man får vara precis som man vill. En trygg tillvaro. Det är tråkigt att jag inte hinner åka hit oftare. Jobbet tar mycket tid, och alla vardagssysslor. Men den senaste perioden har jag skämt bort mig själv med mycket familje-tid. Jag, mamma och Jesper träffades ju för lunch i torsdags, i fredags kväll var det middag hos mamma och pappa, igår hälsade jag på här, och idag. Det är ju så mysigt.

Jag, en lögnare?

Jag är verkligen hysteriskt dålig på att ljuga. Jag får dåligt samvete när jag ljuger utan att ens veta om att jag ljuger. Episoden jag nu ska dela med mig av utspelade sig i trean på gymnasiet då jag gick en kurs i etologi (läran om djurs beteende). Vi såg på en video om havets däggdjur, däribland blåvalen, och på något sätt slog det slint i både hjärna och öron på mig när jag uppfattade det som att blåvalen inte bara hade ett hjärta lika stort som en personbil, och att en människa kan simma i deras aorta, utan också att den kan bli uppemot 300 meter lång! Superexalterad tog jag med mig min nya kunskap till matsalen där jag delade med mig av den till mina närmaste vänninor. De i sin tur blev mäkta imponerade! Vi förstod inte riktigt vidden av det. "300 meter! Det är ju större än eiffeltornet!" "Det är ju 3 gånger Fritt Fall på Gröna Lund!" Historien slutar inte så här gott, utan tog en annan form då jag kom hem till min pojkvän.

"Älskling... förlåt men jag tror inte på det där"
" Joo men det är SANT! Dom sa det på filmen. Hallå, är det inte coolt?"
"Men... du måste hört fel... jag måste kolla upp det här..."

Han googlade blåvalen och när vi hittade en pålitlig hemsida höll min värld på att rasa samman. Där stod det, svart på vitt, att den största blåval som påträffats hade varit 39 meter lång. Jag kände mig som en bov. I was nothing but a lier. Jag skämdes som en nakenbadare på fel strand.

Nåväl, nu var det bara att ta tjuren vid hornen och berätta sanningen. Dagen därpå kom jag skamsen till skolan, med sänkt huvud och tårar i ögonen och sa till mina vänninor att jag hade något viktigt att berätta. De blev oroliga och undrade vad som hänt. "Jag har ljugit..." lyckades jag klämma fram. "Fast inte med flit... jag hörde fel... och *stor snyftning* BLÅVALEN KAN BARA BLI 39 METER!" Hur de reagerade? De skrattade hjärligt, kramade om mig och sa att jag var helt outstanding gullig som sett så orolig ut. "Synd... jag som tyckte det hade vart rätt coolt.." sa Åsa. Jag håller med. MEN, det där med att deras hjärtan är lika stora som personbilar och att en människa kan simma i deras aorta, det är faktiskt inget annat än ren och skär sanning.

Jag gjorde det!

Städade alltså. I tre timmar! Jag har diskat, tvättat, skurat toaletten, handfatet och badkaret (fy satan för kalkavlagringar!), dammat alla ytor, dammsugit, skurat golven, tvättat speglarna, skrubbat spisen och micron... You name it. Det enda jag sparade var dammsugning av hall och sovrum till Herrn i huset som spelar innebandy just nu. Känner mig ändå inte så trött. Ser fram emot en mysig kväll med min sambo i vår just nu riktigt rena och fina lägenhet. Ahh härliga känsla! Imorrn ska jag bara slänga alla källsorteringssopor och sen får det vara nog för ett tag framöver.

Måndagen ser ut såhär: Först, en lång härlig sovmorgon, sedan lunch med Jessica. Därefter ett besök på ungdomsmottagningen (för jag kan inte för mitt liv hitta mitt minipiller-recept, har vänt upp och ner på hela lägenheten) och när det är klart ska jag ta en vända i Väsby Centrum för att kolla läget. Sen jag var där sist har det tillkommit en övervåning (!) och flera roliga butiker. Kanske blir det lite shopping :) Ska sedan hem till föräldrarna och umgås med dem.

På kvällen blir det studentskiva med Maria och Anna. Det är Marias systers studentskiva och det är maskeradtema. Nu när vi är gamla och grå har vi ingen som helst fantasi. Förslag, någon? Först var det meningen att Maria och systern skulle vara pirater, och att jag och Anna skulle vara Shrek och Åsnan (gissa vem som skulle vara vem..? JAG = ÅSNAN SÅKLART hahaha!), men Anna hittade inte sina Shrek-öron. Därefter har vi bollat mellan gamla tanter, jultomtar, påskkärringar, hulahula-tjejer och män. För att sedan i princip bestämma oss för prinsessor. Jag vet, skittråkigt, men vi hinner inget annat. Det är bara att damma av prinsesskronan från utklädningslådan i föräldrahemmet och köra. Vi får nog en kul kväll vilket som!

Ge en hjälpande hand!

Igår när jag jobbade blev jag mycket irriterad. Jag kom gående med en bur som jag precis lastat av alla varor på, och var på väg med alla tomkartonger och annat skräp till lagret. Halvvägs hör jag ett brak, och då har alla mina kartonger åkt ut över hela golvet i den stora gången. Febrilt börjar jag flytta på alla kartonger, jag inser ju att jag står i vägen, men tydligen inte tillräckligt snabbt för bakom mig hör jag ett gällt "Ursäkta!!??". Jag vänder mig, ler, och frågar med min lenaste röst vad jag kan hjälpa till med. "JAG VILL KOMMA FRAAAM" utstöter en tjock kvinna, ägare till rösten, och puffar på med vagnen. Jag blir tvärsur. Med min ännu lenare röst berättar jag för Djävulen Själv att jag nyss råkat ha ut alla kartonger på golvet, men att jag gör mitt allra bästa för att skynda mig att ta bort dem. Förlåt! Kvinnan utstöter då ett kaxigt "De ä lungt!" och kör över alla kartonger och går vidare. Hade jag varit civilklädd hade jag frågat lika kaxigt tillbaka att om det nu var så bråttom, varför hjälpte hon inte mig? Nej för att det gör man inte i Sverige. Vi är så förbannat dåliga på att hjälpa varandra så att det är pinsamt. Nej man får klara sig själv. "Skyll dig själv!" brukar det låta. Jag menar, hur många släpper allt de har för händer för att ge en medvetslös uteliggare mun mot mun metoden? Eller om någons matkasse går sönder på bussen, är det någon som INTE låtsas att de inte ser och hjälper den stackaren?! Nej, det är bara Jag Jag Jag som gäller. Så idag på jobbet såg jag hur en kunds påse med champinjoner gick sönder och åkte ut över golvet. Visst, jag var i tjänst, men jag hade ju inte behövt reagera. Men det gjorde jag! Och han blev så tacksam. Tänk på det, gott folk, att en vacker dag är det Du som står där med tårna i råttfällan och ingen ser. Så om en börjar hjälpa sina medmänniskor, så kanske det sprider sig som en löpeld...




ps. Jag ORKAR inte städa idag heller. Fick jobba över och är helt slut. Kanske att jag städar senare ikväll...
ps. 2 HUR KUNDE DE F*CKING TOMTARNA FRÅN UKRAINA KOMMA TVÅA??!?!?! Det är bortom all min förståelse, och enligt min personliga åsikt borde de ha diskvalificerats redan innan de klev upp på scen...

Ge mig maaat!

Det vart ingen städning... men väl en god gärning för en kollega. Jag har ju fortfarande morgondagen på mig, hrrrm...

Väntar på att Jesper inte bara ska bli klar med middagen utan överhuvudtaget börja med den. Det är hans tur idag. Jag måste också få sitta i soffan/blogga eller göra vad 17 jag vill, medan han gör sin plikt i hemmet. Hur ofta står inte maten klar på bordet när han kommer hem? (Jag vet, jag veeet jag ska inte behöva försvara mig själv men ändå - stackarn... Åjo han klarar sig... det blir bra...)

OOoAAAAHHH vad jag är HUNGRIG dessutom! Som en varg. Dessvärre är det som finns inom räckhåll kakor, ostbollar (till ikväll) och glass. Livsfarligt med andra ord. Men kakorna var jag ju bara tvungen att köpa hem eftersom de var en nyhet på glutenfritt-fronten. (Måste ju kunna rekommendera dem till kunderna) Och ikväll är det ju dessutom Melodifestivalen så ostbollarna var givna. Och glassen... ja... den hade vi bara hemma...

Nåväl. Ska sätta lite eld i baken på min käre sambo som tar a l l t i d i v ä r l d e n på sig att sätta igång. Tålamod Josse. Tååååålamod!

Lördag

Jaha så sitter man här halv åtta en lördagsmorgon och ska snart iväg till jobbet. Suck. Villintevillintevillinte... Slutar iförsig tre idag, och då tänkte jag åka hem och städa. Det måste verkligen bli gjort! Har skjutit upp det alldeles för länge nu... Skärpning Josse. Är ledig måndag-tisdag och då har jag ingen som helst lust att städa. Då vill jag göra roliga saker. Bättre att få städningen avklarad idag då... eller imorrn.

Vi får se.

Working nine to five...

... är något jag föredrar framför tex. 10-19.

Ska snart hem till mamma o pappa och äta middag. Är så skönt att bli bortskämd sådär emellanåt, slippa laga mat, bli bjuden på världens godaste.

Åsa, den stackars kraken, har fått vattkoppor. Vattkoppor hade jag när jag var fem. Stackars lilla, lilla älskade. Hoppas vår mysmåndag blir av ändå...

Nepp, nu får det vara nog här. Ska hinna plattånga håret innan tåget går... (var skitnära på att skriva plattånga tåget innan håret går...) Jag vet, det är dålig fredagshumor. Och jag som inte ens är ledig i helgen... God, have mercy on my soul.

Skvallrets sötma

Tillåt mig att kasta huvudet bakåt och skratta. Högt och länge.



MOHAHAAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAA!

Inspiration

Jag och Jesper har nyss tittat på två avsnitt av RoomService. Man blir så inspirerad! Jag vill göra om vårt sovrum och hallen NU! Men jag har liksom fastnat på vägen. Jag vet inte riktigt hur jag vill ha det- eller hur jag ska komma dit. Jag tänker nog vänta till efter sommaren på skatteåterbäringen kommer, och använda de pengarna till att renovera. Härligt!

Det var hus mysigt som helst i Ulriksdals slottsträdgård på växthusets café. Bosse Rappne var där idag igen och filmade, det kanske inte bara är en slump att han varit där de två gånger jag varit där, utan att han ofta gör repotage därifrån.

Ikväll ska jag och Jesper på bio och se SpiderMan 3. Hur coolt som helst!

Ledig dag

Så skönt att vara ledig idag. Jag fick två förfrågningar från kollegor som ville byta bort sin arbetsdag idag, men det ordnade sig utan att jag behövde hoppa in. Så skönt. Man måste få vara helt ledig emellanåt. Och jag är stolt över mig själv att jag lärt mig säga Nej ibland.

Idag ska jag, Jesper och mamma äta lunch vid Ulriksdals växthus. En jättemysig restaurang mitt bland alla blommor där det serveras vegetarisk buffé, allt är verkligen hur gott som helst! Anekdot: Förra gången jag och mamma var där var Martin Timell och Bosse Rappne där och spelade in en episod till Äntligen Hemma. Coolt va?

Ville så gärna hinna träffa min käre vän Åsa idag också, men vi lär gå om varandra. Åsa, jag vet att du läser detta - vad sägs om en supermysdag på måndag? Vi kan baka en kladdkaka och sitta i solen (om det är vackert väder) och rå om varandra!

Nåväl, time to makeup. Mamma kommer med familjens nya bil och hämtar upp oss om tio minuter. Då ska jag passa på att köra. :)




Dagens plus: Melodifestivalen på lördag! Heja Heja mina idoler The Ark!

Dagens minus: Träningsverk OCH mensvärk. Håhå jaja.

Mörkblått is the shit!

Häromdagen hände en lite komisk grej på jobbet. Jag satt i trädgårdskassan på Maxi för att lösa av en tjej som skulle på lunch då det kom instapplandes en äldre man på kryckor på Trädgårdsavdelningen. Han bad min kollega om hjälp och vi gick båda dit för att se vad det var han ville. Mannen står och väljer mellan två sittdynor och frågar min kollega om de har samma kvalitét.
Kollega: Ja, det är samma dyna, fast med olika tyger.
Man: Jaha... jag skulle vilja provsitta den här. (Drar ut en dyna från hyllan)
Kollega: Det där är exakt samma dyna som finns på sittgruppen där borta...
Man: Men den är ju inte mörkblå! Jag vill ha en mörkblå.
Kollega: Tyvärr, men det finns inga mörkblå dynor i den här serien. Den här är svart. (pekar på den som mannen håller i)
Man: Men den här då, är den mörkblå då?
Kollega: Nej det är samma... den är svart. Tyvärr.
Man: Ok... men är du helt säker på att den inte är mörkblå??!
Kollega: Ja... det finns tyvärr inga mörkblå kuddar i den här serien...
Mannen ser väldigt konfunderad ut. Därefter lägger han av världens brakskit och går sedan därifrån. Nöden har ingen lag, eller vadå?



Plus just nu: Min provanställning har gått ut och jag är fast anställd!
Minus: Jag kan inte någonstans hitta mitt minipiller-recept och, pillrerna är snart slut...paniik!

Monday

Måndag morgon. Förmodligen är det inte bara jag som sitter här och har lite smått ångest över att helgen är över. Förmodligen inte. Visserligen har jag tur om man jämför med andra. Varannan måndag (efter en ledig helg) jobbar jag 10-19, vilket innebär sovmorgon, och varannan är jag ledig. (Då har jag å andra sidan jobbat hela helgen...) Denna vecka blir tuff. Troligen sju arbetsdagar, långa dagar dessutom. Men men... kan ändå vara glad att det varit en riktigt trevlig helg. Fest i fredags, mysig heldag med Jesper i lördags, och promenad igår morse med en kompis och kubb igår kväll med ett roligt gäng. Passade också på att sitta på balkongen igår och sola mig lite. Tur att jag gjorde det, för idag faller regnet över Sollentuna.

Ha en riktigt bra dag!

Slappa vs festa

Boringboringboringboringboringboringboringboringboring osv. Jag som skulle gått på bio med min sambo ikväll. På SpiderMan 3. Men det fanns bara kassa platser kvar. Och man betalar inte 90 spänn för att få sitta längst fram i vänstra hörnet av salongen. Det gör man bara inte. Det är bortom mina principer. (kej rå, jag är way too snål)

Jag måste kanske inse att bara för att det är lördagkväll så måste man inte hitta på något extravagant som att klä upp sig till tänderna och mingla med tjejkompisarna i stan, eller för den delen äta på restaurang, gå på bio ja vad som helst. Man måste faktiskt inte det. Jag tror jag ska spenderna resten av min lördagkväll mellan lakanet och täcket med en bra bok. Låter inte det som en utomordentlig idé?



ps. jag är kär. Som f*n. Jesper heter han. (för er som inte visste...)

Partyfredag

Var på fest igår i Bro. Som i Upplands Bro. Ett projekt i sig att bara ta sig dit, men resan var lätt värd mödan. (Mitt lata jag föredrar att kunna ta mig tio minuter med cykel dit jag ska, för jag hatar att åka kollektivt...) Jag hade hur som helst riktigt, riktigt kul och vi var ett glatt och taggat gäng som firade in min kusin Linas 20-årsdag. Ett STORT grattis! Här kommer bildbevisen:


(1: Daniel, jag och Jannike käkar pastasallad. 2: Jag och födelsedagsbarnet herself!)


(3: Söta Emma med de blå ögonen. 4: Daniel och jag. Taggade?)


(5: Ellie och Lina. 6:"Jag älskar Maja min Maja, min bitska lilla piraja..")


Ja. Vi hade kul. Feting kul!

Snart sommar!

Jag blir så lycklig av fint väder! Det känns som att sommaren är på intågande :)

5 superbra grejer med sommaren:
¤ Glass! Och jordgubbar! Och allt annat gott som man äter massor av på sommaren.
¤ Att cykla. Det är så härligt att ta sig fram fort på en cykel. Dessutom miljövänligt och hälsosamt!
¤ Utehäng. Kubb, brännboll, picknick eller bara sitta på en brygga och finnas till.
¤ Alla fina sommarkläder och skor.
¤ Ljuset. Allt känns liksom lättare...


5 mindre bra grejer med sommaren:
¤ Mygg, getingar, flugor och diverse andra irriterande flygfän
¤ Fästingar! Hua jag ryyyyser!
¤ Att man kanske äter lite för mycket glass... hrrm..
¤ Att man måste jobba fast det är sommar. (fast det är ju inte sommarens fel, egentligen)
¤Att den är alldeles, alldeles för kort...


Nu ska jag äta middag och sen blir det lång cykeltur med Jesper och parkhäng med lite folk. Nice!

Mitt liv. Just nu.

Skrev ett inlägg för cirkus 20 minuter sen, men kom fram efter en del övervägande att det var alldeles för trist och intetsägande för att få vara kvar. Radera-knappen nästa.

Som vi alla vet innehåller livet både upp och ner-gångar. För ett år sedan hade jag ett av mitt livs största kriser. För bara ett år sedan var jag trasig, vilse och olycklig. Det är egentligen bara 365 dagar sedan. Det låter inte mycket, men mycket kan hända på så kort tid. Det är också nästan ett år sedan jag tog studenten. Bara en månad kvar lite drygt. Då var jag iallafall lycklig. Om än mycket vilse och trasig, så var jag ändå glad. Stolt. Just den dagen var jag glad.

Sommaren som följde var väl inte så där jättekul, kan jag inte påstå. Jag var stressad över framtiden, jag kan kalla det ångest, och kärleken fick många motgångar. Jag grät, surade, skällde, grälade och skrattade emellanåt. Först i december 2006 vände det. Jag började trivas mycket bra på jobbet, jag och min sambo hade bott ihop en månad och det funkade hur bra som helst, och ju längre tiden gick desto mer insåg vi vad vi verkligen betydde för varandra. Att man inte bara kan kasta bort sitt livs kärlek hur som helst. Att man måste kämpa tillsammans. Det är klart vi fortfarande har motgångar. Det finns vissa saker jag verkligen inte gillar hos honom, vilket är ömsesidigt, men man måste, kanske inte älska, men ändå acceptera allas sidor hos varandra. Försöka leva med dem. Så är det. Det viktigaste är att vi älskar varandra. Att vi ser framtiden med varandra. En framtid med långresor, vigselringar, barn... Ja... "who knows... where the time goes..."

What a wonderful world

När jag slutade jobbet igår ville jag inte cykla hem. Inte riktigt än. Så efter att Linda och jag unnat oss en glass i solskenet tog jag en lång cykeltur. Jag cyklade gata upp och gata ner, njöt av världen, trampade upp hög fart och testade hur långt jag kunde rulla utan att trampa. Jag kände friheten. Rensade tankarna. Blev lite lättare om hjärtat. Lät all besvikelse rinna av mig, jag var så lycklig.

Ett STORT grattis till min älskade, älskade lillasyster som fyllde 18 år igår! Nu banne mig får du göra stan osäker helt lagligt ;)

Piss och skit.

Ska alldeles strax sova. Är bara lite uppe i varv efter att ha jobbat 13-21. Det gick bra idag iallafall. Hade lite ångest innan, som jag alltid har på just onsdagar av någon konstig anledning, men jag fixade det. Jag cyklade hem med en stor lättnad i bröstet. Jessica ringde när jag kom hem och berättade att en på Maxi fick sparken i fredags. En jag tyckte mycket, mycket om. Så därmed gick den lättheten över i tunga, jobbiga känslor. Det känns inte alls bra just nu. Jag vill veta varför. Ligger man i riskzonen? Usch, ångest var namnet ja. Feting ångest.


Övrigt: träningsverk efter cirkelträningen igår, ledig dag imorgon (först utbildning på Maxi Hälsa&Skönhet som håller Toni&Guy håller i, kul kul!!, sedan Ikea och Skopunkten med Jessica. Ska försöka hinna klippa mig också. Är rejält super-trött på mitt hår som behöver en rejäl förändring. Helst en färgning eller toning också. Funderar lite på en page...)

Sova var det ja. Om det går. G'natt.

Så är det.

Ibland känner jag för lite mer rutiner. Ett vanligt "Svensson-jobb" från morgonen till eftermiddagen, nine to five tillexempel, och lediga helger. Just helgerna är en extra tung sten. Iallafall nu. Ibland känner jag att det är helt ok att jobba varannan helg, jag drar in mycket pengar på det, och jag har turen att sluta hyfsat tidigt både lördagen och söndagen, men då är det nästan värst de helger jag är ledig. Alla drar och sliter i en. Alla vill träffas, jag vill träffa alla också, men jag hinner inte. Det man skulle hunnit med på fyra lediga dagar ska man hinna med på två. Det är vänner, familj, alla måsten som att handla, städa och fixa, göra mysiga saker med Jesper osv. Och samtidigt ska man ju passa på att "ta det lungt". Jo tjena. Man är ju helt slut på måndagen efter en ledig helg.

The car

Här är den, bilen. (Till höger). Bilen till vänster är också uppeldad, förmodligen stulen, tror vi.

Kul, liksom...

Och bilen går bra...?

Är uppe tidigt idag för att vara med på Maxi-ledningens gruppträning på Sats. Var ovanligt pigg när klockan ringde 05.15, trots att natten till igår vart lite, ska man säga, konstig.

Kvart över tre natten till måndag blir vi väckta av att Jespers mobil ringer. Det är hans mamma som är väldigt upprörd. Hon har själv nyss precis kontaktad av polisen som kan meddela att hennes bil brunnit upp. Ja ni läste rätt, brunnit upp. Vi fattar förstås ingenting. Är detta något försenat aprilskämt? Jesper hade nämligen på söndagseftermiddagen lånat bilen för att byta däck på den, för att sedan lämna tillbaka den igår morse. Den stod parkerad vid Rudbecksskolan som den alltid brukar göra när jag och Jesper har bilen. Det var inte mycket till bil kvar igår morse kan jag ju säga. Den röda volvon hade eldats upp, förmodligen av något ungdomsgäng som tyckte det var ascoolt att vara lite gangster och elda upp en bil, eller av någon annan idiot. För man är inte riktigt frisk om man gör så här mot andra människor! Helt hysteriskt, och framförallt onödigt. Svärmor är jätteledsen, jag och Jesper är väldigt, väldigt upprörda och allas reaktioner jag fått när jag berättat det är "VA du skojar?" Men nej, jag skojar inte. Det finns faktiskt människor (ska vi kalla dem människor...?) som gör så här. Som förstör för andra, och skrattar åt det. Man blir så lack. Så trött. Så arg!!

Man blir ju galen

Fucking moderatpolitik idag alltså. Åsa, jag står på Din sida. Glöm aldrig det.





Och ni som vågar rösta blått i nästa val alltså....

Red red wine

Lördagkväll. Underbara, underbara lördagkväll. Härligt med ledighet och frihet! Sitter här med Åsa och bläddrar i allra första numret av supercoola Modette, spanar in min klädkammare och dricker vin. Fick en rödvinsfläck på mitt vita linne (visserligen superbilligt, inköpt i Ullared) men ändå - kläder ska behandlas med stor respekt. Åsa sa, enligt härlig husmorsanda, att man ska hälla på salt, så nu ligger linnet där på diskbänken med en stor hög salt över fläcken. Och jag ber: "Snälla må det funka, må fläcken FÖRSVINNA"

Imorrn blir det picknick med allra sötaste Jessica. G'natt.

Shoppinghysteri!

Jag är på ett supershoppinghumör! Har nyss spanat in utbudet på både Hm:s och Ellos internetshoppingsajt och kommit fram till följande:

- Ellos, som jag alltid trott är tantråkigt, har riktigt, riktigt coola kläder
- Hm är som vanligt grymt
- Jag har inga pengar...
- Det är låååångt kvar till lön.

Så varför plågar jag mig själv med att titta runt på kläder när resten av pengarna som är kvar innan lön endast får användas till mat? Suck suck suck.

Detta är iallafall ett urval av grejer som jag vill ha NUUU:


Från vänster: Linne Ellos 169, Klänning Ellos 299, Grå kofta HM 198, Gul kofta HM 198, Halsband HM 49.50



Det suger att jag inte kan köpa allt det här, och de andra grejerna jag skrapat ihop. Det suger, det suuuuuuger.

18 april!

Jaha ja. Idag kan jag bara konstatera att tiden går förbannat fort. Redan den 18 april. Herregud. Say no more.

...

Allt blir inte alltid som man tänkt sig. Solsken förvandlas till moln. Ett leende till frustration.





Förlåt Världen, men jag säger hellre godnatt.

Godmorgon världen!

Idag har jag hunnit vara riktigt duktig, och det under bara den timmen jag varit vaken. Sovmornade mig till kvart i nio ungefär, sedan gick jag upp och slängde i en tvätt och medan jag väntade på den passade jag på att göra lite mini-spa-behandlingar på mig själv. Jag peelade, lade en ansiktsmask, smorde in mig med diverse härliga krämer och bara njöt. Dessutom har jag slängt i en tvätt till som snart ska hängas, diskmaskinen är igång och jag ska snart avnjuta en härlig frukost tillsammans med min älskling. Idag blir det storshopping på Indiska till hemmet, och sedan veckohandling på Maxi.

Godmorgon världen, här kommer Jag!

Words of fashion

Nyss hemkommen från stan där jag träffade Lina och Daniel, åt glass och blev bortskämd med en massa fina presenter. Bland annat en fin sjal och ett coolt armband. När de åkte hem passade jag på att shoppa upp mina presentkortspengar (tack mormor och Ove!) på HM och kom hem med följande: en cool kort kavaj i gult, en vanlig svart t-shirt och en jättesöt klänning med orange mönster och utanpåfickor på kjolen. Känner mig nöjd, mycket nöjd.

När jag cyklade hem från pendeltågsstationen funderade jag lite över det här med mode. Är det så att vi inte har någon fri vilja utan snällt böjer oss för det som modebloggare och modemagasin skriver? Säger Ebba (inget dumt om Ebba, hon är grym) att kornblått är det som gäller - går vi då iväg till närmsta butik och inhandlar ett blått plagg, när vi egentligen inte passar i den färgen alls? Jag kände att jag måste rannsaka mig själv, om jag är en sådan patetisk modeslav eller inte, och kom fram till att jag nog styrs mycket av rådande trender, men det för skojs skull, och är det något jag verkligen inte gillar så låter jag bli. En bra balans kan man säga. Här är några trender jag aldrig någonsin anammat av olika anledningar:

1. Hög midja-trenden. (Skitnyggt på vissa, verkligen, men för mig som är så petite ser det bara ganska löjligt ut...)
2. Pennkjol med blus-trenden. (Jag är 20 år. Jag är 20 år och sparar tant-looken till de medelålders kvinnorna)
3. Neonfärger. (Visst, både Ebba och Sofie prisar trenden, men jag känner mig bara illamående)
4. Wayfarers-solbrillor. (Ursäkta men... ni fashionistas blir ju bara lurade. Det är ju fult!)


Nu ska jag sätta mig på vår "nya" balkong och sola lite.

Stjärnorna faller

I natt drömde jag om miljontals stjärnfall över Stockholms stad. Jag var så uppfylld av händelsen att jag glömde att önska något. Betyder det att jag lärt mig att leva i nuet och njuta av det som händer här och nu, eller att mitt liv passerar framför mina ögon utan att jag kan påverka det?





Betyder drömmar någonting alls, överhuvudtaget?

Jag ska bara... sa Alpons

Bara ett liiitet, litet inlägg innan godnatt:

Ibland undrar jag varför jag inte är fet. Sen efter jul har jag tränat typ 3 gånger, och jag äter en massa onyttigt skit hela tiden. Jag verkar ha fått en stor slägga i huvudet, och under tiden som jag var medvetslös kom någon idiot och viskade i mitt öra: "ät godis, ääät godis..." Iförsig, jag cyklar eller går till jobbet varje dag, och väl där går jag tusentals steg för att visa kunderna var tex. sylt finns (klassiker) eller plastmuggar. Jag promenerar också rätt ofta, men för samvetets skull borde jag ut och gå mer... men men. Jag väntar på någon slags motivation skänkt från ovan. (Guuud hör du mig? Guuud?")

Bara idag har jag lyckats sätta i mig detta:
- Två knäckebröd med ägg
- Asiatisk wokgryta med ris
- Ytterligare två knäckebröd fast med ost
- En dubbel-Milkyway
- Boveteflingor med mjölk och hallon
- Två bitar glutenfri mandeltårta med mörkchoklad
- En kokosboll med skumfyllning (tänk om jag hade särskrivit det sista...hehe)
- En halv skål popcorn. (Jag tvingade Åsa att äta upp resten... annars hade jag gjort det...)

Jag har liksom ingen gräns. No limits. Herregud, hur ska detta sluta?


Bäst jag går och lägger mig och sover på saken. Vem vet, motivationen kanske har anlänt som ett paket på posten imorgon. Imorgon alltså. Godnatt.

Extreme balkong-makeover

Godkväll kära dagbok. Vill dela med mig av en helt fantastisk grej som hände mig idag: När jag kommer cyklandes hem från jobbet, över vår innergård, så ser jag upp mot vår lägenhet som jag alltid gör, stolt över att få bo där jag bor. Idag kunde jag irriterad konstatera att ingen dragit upp persiennerna till varken sovrummet eller vardagsrummet, och att det borde göras omedelbart, dels på grund av underbart fint väder och dels på grund av att jag väntade besök i form av familjen och släktingar. Då ser jag hur något inte riktigt stämmer. På vår balkong, som vanligtvis är ett 3 kvadratmeter stort betonggolv med räcke, är ett stort parasoll fastsatt i räcket. Vad är nu detta tänker jag, medan jag parkerar cykeln. Så blir jag lite konfunderad, bor jag verkligen här? tänker jag. Har jag cyklat till fel bostadsområde... Nej, portkoden stämmer och allt är identiskt. Jag småspringer upp för de tre trapporna, in i lägenheten och ut på balkongen. Och vilken balkong sen! Balkongen har under tiden som jag varit på jobbet förvandlats till en liten mysig oas, med trätrall över betonggolvet, ett litet utfällbart bord, blomlådor med penséer, parasoll, en snygg bänk, lika snygga stolar och andra blommor. Det är så snyggt att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Jag blir rörd till gråt när jag förstår vad som har hänt, för på bordet ligger en liten lapp där det står "Grattis Josefin - från mamma och pappa".



Behöver jag tillägga att jag älskar dem?

KAN LÄLL!

Titta folk's vad jag har lärt mig! Åsa, till höger på bilden, lärde mig hur man laddar upp bilder i ett blogginlägg, så detta är ett smakprov av min nya erfarenhet. Bilden är tagen på The Donk för ett par veckor sedan efter x antal drinkar... (brukar annars inte sätta min fot i dessa markområden) Nu är det dags för sängen, jobbet väntar... G'natt!